Sjalusi

"Legg bort telefonen din."

"Men lägg av, det är ingenting."

Ett sekunds nøling da du la den på bordet,

jeg så deg stivne til før du fullførte ordet.

Skjermen lyste opp, men du snudde den ned,

og akkurat der røk min siste smule fred.

Hvem sender meldinger så seint på en kveld,

hvorfor sitter du der og holder alt for deg selv.

Det är bara min kollega som vill kolla en sak,

du förstör hela stämningen med ditt jävla tjat.

Han behövde bara hjälp med nåt projekt i alla fall,

sluta gapa om ett drama så att stämningen blir kall.

Tanken eksploderer som et raseri i natt,

jeg fanger meg selv i en felle du har satt.

Jeg krever et svar, jeg vil vite alt nå,

før hele denne verdenen begynner å gå.

For dette er sjalusi, et giftig rødt slør,

en gnagende feber som kveler og gjør.

Det river meg opp fra min innside og ut,

et brennende helvete som aldri tar slutt.

Ja, sjalusien eter hvert et fiber jeg har,

og etterlater raseriet som eneste svar.

(et giftig rødt slør)

(som kveler og gjør)

(et giftig rødt slør)

(som kveler og gjør)

Kollega kaller du det, midt i svarte natta,

du tror jeg er blind, at jeg ikke har fatta.

Latteren du slipper når den skjermen lyser opp,

kveler hver en følelse og fryser min kropp.

Hvorfor må han skrive når du ligger her med meg,

jeg ser hvordan du smiler og det kveler meg.

Du är helt paranoid, det finns ingenting där,

jag kan inte ens andas när du gör ett besvär.

Du kontrollerar varje steg och varje litet ord,

din svartsjuka är det enda som förstör vår jord.

Låser du opp koden så jeg får se selv,

eller skal du sitte der og nekte i kveld.

Hvis det bare er jobb, har du ingenting å gjemme,

men du tviholder på den mens du skifter din stemme.

Jag vägrar ge dig koden för du litar inte på mig,

jag är så jävla trött på att behöva förklara mig.

Det finns inga hemligheter, bara din egen skräck,

och varje gång du skriker drar du kärleken väck.

"Vis meg skjermen din da. Hva er det du skjuler?"

"Jag skjuler ingenting, du är helt sjuk!"

NEI! For sinnet tar over med et voldsomt brak,

og knuser vår fremtid med et enkelt jævla tak!

For dette er sjalusi, et giftig rødt slør,

en gnagende feber som kveler og gjør.

Det river meg opp fra min innside og ut,

et brennende helvete som aldri tar slut.

Ja, sjalusien eter hvert et fiber jeg har,

og etterlater raseriet som eneste svar.

Du krossade allt med dina egna spöken,

det fanns ingen annan, du drunknade i röken.

"Jeg stoler fortsatt ikke på deg."

Giftig rødt slør.

Ingen fred nå.

Bare.....

Bare sjalusi.

Bare sjalusi.